Att falla offer för ID-kapning

Spyware

Webben är fantastiskt men det är på samma gång det forum där folk löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett väldigt finurligt sätt, helt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar omkring och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett mycket allvarligt brott som ofta medför svåra följder för offret.

I boken finns en lång och bra checklista. Boken finns helt gratis som e-bok i biblioteken samt kan köpas på allt-fraktfritt.se. Klicka på bilden av boken för mer info.
Mer tips här

För att skydda sig mot Spyware finns en massor olika antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med otroligt annorlunda kvalitet, pris samt effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Flera fall av ID-kapning online sker genom att människor “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- och 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du bara är ett steg från att erhålla samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna typ av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – oerhört få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning eller annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därpå används av ID-kaparna för skilda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man emellanåt av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Stundtals kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå personlig information delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en längtan om att finna en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer eller kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är ofta, dessvärre, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor och tjänster säljs för ytterst låga priser. För att köpa ska man uppge sin personliga information och kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur därefter stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns självfallet inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så enkelt får man tag på dina uppgifter

Vissa uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter och forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du kanske själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett absolut minimum.