Dikväveoxid används i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en mixning utav kväve och oxygen. Ett annat beteckning för dikväveoxid som flera absolut vet, är lustgas samt det är inte en brännbar gas.

Gräddpatroner med dikväveoxid (lustgas) till gräddvisp

Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året innan.

Dikväveoxid har ett enormt användningsområde, som bland annat i vården vari den används som ett smärtstillande medel. Men numera nyttjas den även i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i olika kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som vispar grädden i en burk till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk produkt som används för att anordna vispad grädde till allehanda, såsom semlor och i kokkonst. Det finns flertal annorlunda produkter som kan används för att vispa grädden som man behöver, bland annat är en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.

En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bliva luftig, men den kan även lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Du behöver aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir vattnig och torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när man önskar vispa grädde, lägger du först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar man på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det blott att trycka på handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu anländer grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bli lätt absolut som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en fastlagsbulle. Grädde kan brukas i annorlunda områden, såsom i fika samt varm choklad koppar, men också i matlagning samt bakning. Grädden nyttjas ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det finns även flertal som innefattar grädde i sin GI mat recept. Grädde är en smaksättare som matchar perfekt i det flesta, som bland annat i olika såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej ska skikta sej. Detta innefattar enbart grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den inte homogeniseras. Att den ej ska homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde har stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en stark skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon och en patron som består av dikväveoxid.

Det är flertal sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det finns även de som innehar lägre. Bland annat finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.