Mögelsvampen kan angripa massor ytor

Mögelsvamp är ofta förknippat med obehagliga problem samt dåligt lukt. Det förekommer en rad skilda sorters mögelsvampar. Mögel kan utsöndra mögelsporer, mykotoxin och MVOC (microbial volatile organic compound, gaser som vanligtvis uppfattas som illa lukt).

Mögel bildar nätverk som kallas mycel, i vilket det växer långa trådar – hyfer. Längs med dessa trådar kan möglet förflytta näringsämnen samt vatten. Uppbyggnaden medför så att mögelsvampen kan växa sig väldigt stor och kan även ta sig in i porösa material så som trä samt betong. Det är alltså vanligtvis endast en liten del som syns.

Mögel som inte ger upphov till giftiga gaser används vid framställning av till exempel ostar. Från mögelsvampen Penicillium kommer även penicillin, vilket är revolutionerande inom medicin och vårt främsta vapen mot bakteriella infektioner. Således är inte allt mögel ständigt av ondo. Penicillium kan dock även ge allergi samt astma om det får växa till sig i ett hus.

Somliga grupper av mögel, så som svartmögel, är fruktade ur hälsosynvinkel då de kan ge upphov till allvarliga svampinfektioner, till exempel Aspergillus som kan ge aspergillosis. Aspergillosis är en fruktad sjukdom i synnerhet för människor som har nedsatt immunförsvar och kan leda till döden.

Vanliga symotom som man kan utveckla ifall man vistas i mögelangripna hus är astma, allergi, hosta, nästäppa, hudirritation, upprepade förkylningar, onormal sömnighet, mag- och tarmproblem med mera. Det är således relativt vaga symptom som inte ständigt för tankarna till mögel. Om man upplever symptom som ovanför nämnda är en god idé att höra med andra som bor eller vistas ofta i samma hus ifall de upplever snarlika saker.

Man ska aldrig tolerera att bo eller vistas (arbete, skola, förskola och så vidare) i en byggnad som är mögelangripen. Det måste utföras mögelsanering. Man kan sanera på olika sätt, och det är omdiskuterat vilka som är bäst.

Om mögelangreppet är smått och över oorganisk jämn yta, så som kakel i badrum, kan man tvätta med hjälp av vinäger (vittvins-) eller bikarbonat utspätt i vatten för att eliminera möglet, hellre än att bruka klorin, som visserligen funkar på dessa ytor, mer är mycket giftigt.

Ifall det rör sig om porösa material är risken för motsatt verkan påtaglig om man använder klorin eftersom det ofta är utspätt med vatten och inte kan tränga ner och tillintetgöra allt mögel. Det är troligt att mögelsvampen inom kort blommar upp igen efter en sådan behandling och det enda man har åstadkommit är att hälla ut lite gift.

Ett bättre val än Klorin är Fulstopp. Det fortsätter verka framåt i tiden.

Ifall möglet finns över mer porösa ytor, så som betong i exempelvis källare, är det bättre att använda sig av foggingmetod eller fotokatalytiska luftrenare. Vid fogging värms saneringsmedlet upp så att det förångas till mindre droppar. Dessa droppar kan efteråt lättare tränga in i porösa material och in i svåråtkomliga utrymmen och där eliminera mögelsvamparna.

Är mögelsvampangreppet så besvärligt att man inte kan bo kvar i huset förrän det har skett sanering kan man erhålla ekonomiskt stöd av staten. Vid så allvarliga fall av mögel och annan mikrobiell påväxt räcker det vanligtvis inte med avfuktare samt mögeldödande medel utan man måste avverka allt det angripna materialet. Länk till mer information Det är ett omständigt och kostsamt projekt, men också det enda som inte bara tar bort mögelsvampen utan även sporer samt mykotoxiner.